Aktuellt, Utflykt

tor 27 april
ROSENDALS SLOTTSPARK

Rosendals slott med porfyrvasen, Paul Gaimard, ur Voyages en Scandinavie, 1838-1840, KB

Under marken till det kungliga lustslottet Rosendal på södra Djurgården vilar en 1800-talspark i fossilt tillstånd. Kungliga Djurgårdens förvaltning har sedan några år hållit på med en restaurering av promenadparken och det medvetet formade kulturlandskap som omgav slottet. Det skapades en gång av Karl XIV Johan och vidareutvecklades av Oscar I och drottning Josefina samt av Oscar II och drottning Sofia.

Den Bernadotteska parken på Rosendal består av en kärna av anlagda promenadparker vilka grupperar sig kring slottet. Stommen i parkerna utgörs av ett förskönat hagmarkslandskap med gamla ekar. Längs de av Karl XIV Johan anlagda körvägarna har alléer av parklind planterats. I väster ansluter att arboretum och ett orangeri som Oscar I och Josefina lät uppföra. Orangeriet är en kvarvarande rest av en mycket omfattande växthusodling. I öster vidtar en bokskog och ett ängs- och hagmarks- område dominerat av gamla ekar.

Inför restaureringsarbetet har ett omfattande kunskapsunderlag tagits fram, som utgör grunden för utformning av vårdprogram och vårdplan. Vårdprogrammet beskriver den Bernadotteska 1800-talsparkens framväxt och värden, och även dagens användning av parkanläggningar och landskapsrum. Vårdplanen utgör ett underlag för restaurering och riktlinjer för parkens skötsel, som syftar till att konkretisera arbetet med att återskapa den Bernadotteska parken med hänsyn till olika parkhistoriska lager.

I juni 2023 återinvigs den centrala delen av anläggningen. Runt porfyrvasen på den norra sidan av lustslottet återskapas de oskarianska tapetgrupperna och på den södra sidan återskapas änkedrottning Josefinas blomsterfontän. Arbetet innefattar även restaurering av Slottskullens kallmurar och terrasseringar.

Jonas Berglund, landskapsarkitekt på Nivå Landskapsarkitektur, har varit ansvarig för restaureringsarbetet sedan 2018. Nu alldeles innan allt är klart för invigning guidar och berättar han om parken för ArkDes Vänner.

TID OCH PLATS: Torsdag den 27 april, kl 16.00 – 18.00 (ca).
Vi samlas strax före 16.00 vid södra landfästet av Folke Bernadottes bro.

OBS! Anmälan och avgift
Antalet deltagare till visningen är begränsad till 30 personer.
Anmälan via mail.
Avgift 100:-/person, betalas i förväg via BG eller Swish, men först när plats bekräftats.

Aktuellt, Studiebesök

tor 20 april
HAMMARBY SJÖSTAD OCH POSTMODERNISMEN

Helikopterbild över Hammarby Sjöstad. Foto: Wilhelm Rejnus
Helikopterbild över Hammarby Sjöstad. Foto: Wilhelm Rejnus

Under 1980-talet tog postmodernismens ideal över i Stockholms stadsbyggande. Nya områden som Dalen, Skarpnäcksfältet, Minneberg, Ruddammen och Hamnvakten i Norra Hammarbyhamnen planerades med kvartersstaden som grund. Det mest påtagliga post-moderna stadsutvecklingsområdet blev Södra station. Det är tydligt idéburet med utländska förebilder såsom bröderna Kriers arbete med att rekonstruera den europeiska staden. Erfarenheterna utvecklades vidare när området kring Hammarby Sjö skulle planeras.

Vi följer i postmodernismens spår tillsammans med Mats Egelius, författare till boken BoStad och arkitekt med mångårig erfarenhet av bostadsbyggande. Mats utbildade sig till arkitekt i London vid Architectural Association vilket gav en god inblick i postmodernismen, som i slutet av 1970-talet hade sitt epicentrum där. Han kunde uppleva den första vågen och hade Charles Jencks som lärare, en arkitekturteoretiker som definierade postmodernismen inom arkitekturen.

– Allt vi gjorde då var en reaktion på modernismen, men det kunde ta sig många olika uttryck och det gav en stor frihet, berättar han.

Mats Egelius kom in tidigt i projektet Hammarby Sjöstad när han 1989 fick ansvaret att rita den försa etappen på norra sidan av Hammarby kanal. Under åren som följde ritade han även fyra kvarter på södra sidan av kanalen och kom att stå Jan Inghe nära, planarkitekten som ledde och genomförde Stadsbyggnadskontorets visioner om en ny stad kring Hammarby Sjö.

Mats Egelius börjar med en introduktion av postmodernismen på White’s kontor. Sedan studerar vi postmoderna inslag på kanalens norra sida, tar färjan över till södra sidan och avslutar där.

TID OCH PLATS: Torsdag den 20 april, kl 17.00 – 19.30 (ca).
Vi samlas strax före 17.00 på White’s kontor, ingång från Skansbron 15.

OBS! Anmälan och avgift
Antalet deltagare till visningen är begränsad till 30 personer.
Anmälan via mail.
Avgift 100:-/person, betalas i förväg via BG eller Swish, men först när plats bekräftats.

Aktuellt, Seminarium

tis 28 mars
POSTMODERNISMEN I STOCKHOLM

Mörby Centrum tunnelbanestation, designad av Gösta Wessel och Karin Ek. Foto: Tekla Severin
Mörby Centrum tunnelbanestation, designad av Gösta Wessel och Karin Ek. Foto: Tekla Severin

Som en fortsättning på förra årets lyckade och välbesökta seminarium om stadsbyggnadskonstens förnyare Per O Hallman arrangerar ArkDes och ArkDes Vänner tillsammans med Samfundet S:t Erik ett heldagsseminarium kring Postmodernismens arkitektur och stadsbyggande i Stockholm. Full- ständigt program med föreläsare och tider finns på föreningens hemsida.

Bakgrund

Postmodernismen är ett brett begrepp som omfattar allt från stadsplane- ring, arkitektur, inredning, och design till nya teorier om samhället. Den har sina rötter i en internationell debatt om den europeiska staden, som kom som en reaktion mot den stränga rationaliteten i efterkrigstidens storska- liga och funktionsuppdelade byggande med bostäder, service och arbets- platser där bilen och väginfrastrukturen var riktningsgivare.

Postmodernismen som den kommer till uttryck i Stockholm är eklektisk. Det var arkitekterna som drev fram den genom att friskt låna och inspireras av internationella förebilder och tidigare epoker i stadens historia. Arkitek- turen är lekfull, färgerna sprakande och detaljplanerna får rumsliga gårdar. Inom konsten växer nya sätt att uttrycka sig fram t.ex. inom graffitimåleriet.

De första stegen togs vid mitten av 1970-talet i samband med arbetet med förberedelserna till PBL när regelverket lättades upp och rivningarna ersat- tes av ombyggnad. Postmodernismen återspeglas såväl i stora stadsbygg- nadsprojekt som Skarpnäck, Minneberg, Södra Station, S:t Eriksområdet och Hammarby sjöstad, som i enstaka hus såsom Bofills båge, World Trade Center och Landstingsförbundets hus på Hornsgatan, liksom i Sturegallerians interiör som nu håller på att byggas om.

Syfte

Seminariets syfte är att bidra med kunskap och att sprida kännedom om den postmoderna epoken i Stockholms stadsbyggande under 1970–90- talen. Mycket är outforskat. Epoken är förbisedd i Stockholms stads- byggande idag och utsatt för ett hårt förändringstryck. Kunskaperna om postmodernismen är bristfälliga, såväl inom staden som bland bygg- herrarna och i byggbranschen. De senaste årens förnyelseprojekt har ofta inneburit att högvärdiga och fullt funktionsdugliga byggnader från den här tiden rivits. Ännu fler postmoderna byggnader väntar på att rivas.

POMO program för utskick 20230212Ladda ner

TID OCH PLATS: Tisdag den 28 mars, kl 10.00 – 17.30.
Obs! Registrering kl 09.30.
Auditoriet, Moderna Museet, Skeppsholmen

OBS! Anmälan och avgift
Antalet deltagare på seminariet är begränsat.
Anmälan görs till ArkDes eller Samfundet S:t Erik, via respektive hemsida. Seminariet har fri entre.́ Obs! Vi förbehåller oss rätten att ta ut en no-show- avgift på 250 kronor vid oanmäld frånvaro, eller om deltagare avbokar sig senare än 48 timmar innan seminariet äger rum.

Aktuellt, Besök

mån 20 mars
VÅRBY GÅRDS KYRKA – en av Sveriges första postmodernistiska byggnader

Foto: Daniel Johansson

Vårby Gårds kyrka ligger i en sluttning intill ett gravfält från Vikingatiden. Kyrkan ritades av arkitekten Harald Thafvelin och invigdes 1975. Den bru- kar räknas som en av Sveriges första postmodernistiska byggnader och kännetecknas av sin fantasifulla arkitektur och färgsättning. Anläggningen består av två delar, som bryter av mot varandra både i form och funktion. Längst in på tomten ligger själva kyrkan, i en våning med mönstrad och detaljrik vit tegelfasad och närmast vägen mot Vårby Gårds centrum ligger det höga församlingshuset i enkelt rött tegel. Mellan byggnaderna i vinkel står en klockstapel i trä.
Kyrkorummet är okonventionellt planerat i nord-sydlig riktning med altaret i rummets norra del. Rummet är ordnat enligt principen ”circumstance”, vilket betyder kringstående. Vid gudstjänst sitter församlingen runt altarbordet, tanken är att man vid nattvarden ska samlas runt altaret som vid ett mål-tidsbord. Inför kyrkans invigning krävde dock biskop Ingmar Ström att altaret skulle ställas i öster och så skedde också men till vardags står alltså altaret i norr.
Kyrkan presenterades i Arkitektur nr 1 1976 med bilder och ett samtal mellan arkitekterna Gösta Winberg och Harald Thavelin. Bland annat utspinner sig följande dialog om helhet och delar:

– Du menar att en byggnad bör upplevas som delar och inte som en helhet..
– Ja, jag har strävat efter att bryta sönder sammanhangen så att varje rum.. eller varje hörn står fram som en särskild miljö. På det sättet tror jag att ….. möblerna….man hittar sina hörn….de vråar där man trivs…och möblerna knyts till speciella utformningar på varje ställe.
– För mig verkar det som om ”tanken om helhet” är död. Den tanken arbetar sig fram under århundraden och är nu kommen i en återvänds- gränd. De små bitarna….de kan göras så att de kommer nära… och kan betyda något för oss.
– De kan vara i interaktion med den enskilda människan i det lilla rummet…
– Det är alltså befängt att tro att man i sitt medvetande kan ha en upplevelse av närrummet och samtidigt några större stadsrum….
– Ja…..
– ….något långt borta från den plats där jag just nu befinner mig. – Ja, jag finner det vara en modern…
– ….villfarelse
– Mm

Samtal mellan arkitekterna Gösta Winberg och Harald Thavelin i Arkitektur nr 1 1976

Daniel Johansson är arkitekt på Byggfenomen och har ägnat mycket tid åt att fördjupa sig i Vårby Gårds kyrkas arkitektoniska uttryck för postmoder- nismen. Han kommer att visa och berätta om kyrkan och kanske kan han förklara lite om Thafvelins tankegångar.


TID OCH PLATS: Måndag den 20 mars, kl 16.00 – 18.00.
Vårby Gårds kyrka, Vårby Allé 5, Vårby. Vi samlas vid huvudentrén.

OBS! Anmälan och avgift
Antalet deltagare till visningen är begränsad till 30 personer.
Anmälan via mail.
Avgift 100:-/person, betalas i förväg via BG eller Swish, men först när plats bekräftats.

Visning

ons 22 feb
KV STENHÖGA – Tham & Videgårds kontorshus i Solna

Kvarteret Stenhöga: Foto: Tham & Videgård

Den stora utställningen på ArkDes med Tham & Videgårds projekt har gjort oss nyfikna på hur de ser ut i verkligheten. Nu får vi möjlighet att besöka de Kasper Salin-nominerade kontorshusen i kvarteret Stenhöga i Solna.

Så här berättar Tham & Videgård om projektet:
”Den nya kontorshusen i kvarteret Stenhöga är utformade med grundidén att de byggnader som står längst också, ur ett miljöperspektiv, är de mest uthålliga. Det talar för robusta och enkla konstruktioner som ger långsiktigt hållbar arkitektur. Detta tillsammans med byggherren Humlegårdens önskan om moderna och högkvalitativa arbetsmiljöer blev förslagets utgångspunkt. En utmaning att hantera i projektet var läget i utkanten av Sundbyberg, en gles och relativt storskaligt bebyggd stadsmiljö. Exteriört kommer inspirationen till byggnadernas skala, placering och materialitet från närområdets variation i byggnadshöjder och exempel på tegelarkitektur från olika tider. Genom varje byggnads uppdelning i tre mindre volymer skapas positiva förutsättningar för lokalerna interiört. Planens geometri ger varje kontorsvåning flera öppna hörnlägen med utblickar i olika väderstreck och skyddade solbelysta uterum. Trappningen i tre höjder skapar gröna takterrasser för paus och rekreation nära även de högre placerade kontoren.
Utformningen i ljust platsmurat tegel ger de nya husen en tidlös karaktär som ansluter till det äldre Lokstallets omsorgsfullt murade tegelarkitektur nere vid järnvägen. De generösa fönsterytorna garanterar ett rikligt dagsljus i lokalerna och för arbetsplatserna. Kontorens huvudentréer markerar sig vid två entrétorg, något indragna från Tritonvägen där befintliga gång- och cykelstråk får en förtydligad landskapsutformning med bevarade och nyplanterade träd, grusgångar och platser för vistelse.”

Byggnaderna stod färdiga 2019 efter en tävling som genomfördes 2015. Projektet är klassat som Miljöbyggnad Silver och blev 2019 nominerat till Kasper-Salinpriset. Motiveringen löd: ”Som tillägg i en stadsdel under utbyggnad markerar kontorsbyggnaderna en central punkt i kvarteret. Arkitekterna skapar stora urbana och rumsliga kvaliteter med få baksidor genom tydligt skulpterade volymer, i en för platsen väl avvägd skala.”

Vi möter Ibb Berglund, handläggande arkitekt på Tham & Videgård, som följt projektet från idé till färdig byggnad.

TID OCH PLATS: Onsdag den 22 februari, kl 16.00 – 18.00.
Solna, Elektrogatan 4, utanför Arbetsförmedlingens huvudentré. Vi tittar på byggnaderna exteriört och sedan även invändigt i entréer och trapphus, några lokaler och takterrass.

OBS! Anmälan och avgift

Antalet deltagare till visningen är begränsad till 25 personer.
Anmälan via mail eller tel till kansliet.
Avgift 100:-/person, betalas i förväg via BG eller Swish, men först när plats bekräftats.

Bokpresentation

ons 15 feb
NYA KLARA – Sveriges modernaste stadsdel

Nya Klara. Foto: Erik G Svensson

Martin Rörby presenterar sin senaste bok
Fyrtio år är en lång tid, men i stadens historia kort. Samtidigt har de senaste årtiondena varit en händelserik period i Klara.
Efter genomgripande omdaningen under rekordåren har stadsdelen genomgått nästan lika stora förändringar igen.

Där gatorna tidigare låg öde och tysta i spåren av citysaneringen, sjuder det nu av nytt liv. Inte ens den segdragna coronapandemin har kunnat stoppa detta. Staden vi har omkring oss har förändrats på ett sätt som bejakar oss människor som de kontaktlängtande och upplevelsetörstande varelser vi är, oavsett om vi arbetar eller är lediga. Det här är resultatet av medvetna strävanden som alla aktörer i Klara, såväl kommersiella som offentliga, samlats kring under lång tid.

Klara har ända sedan början av 1800-talet fungerat som en experimentverkstad för framtiden. Och det är också vad som utmärkt förändringarna under senare år. Vi har fått helt nya typer av arbetsplatser med shared spaces och otvungna mötesplatser som inbjuder till korsbefruktning mellan nystartade företag och etablerade aktörer. Här finns nu också ett delvis nytt handelsutbud med pop-upbutiker och gallerior, nya kulturdestinationer och ett inte obetydligt inslag av nya bostäder. Och inte minst har Klara berikats med ett nytt restaurang- och nöjesliv, som även tagit taken med vidunderlig utsikt över staden i anspråk. Allt i boken fångat av fotografen Erik G. Svensson.

Välkomna att möta författaren Martin Rörby för ett samtal om Klara, denna den centralaste delen i Stockholm, och därmed Sverige, som till sin karaktär är osentimental, modig, nyfiken och ständigt mitt i steget på väg mot något nytt!

TID OCH PLATS: Onsdag den 15 februari, kl 17.00 – 19.00. Vasakronan, Malmskillnadsgatan 36. Vi samlas i receptionen.

OBS! Anmälan och avgift

Antalet deltagare till visningen är begränsad till 25 personer.
Anmälan via mail eller tel till kansliet.
Avgift 100:-/person, betalas i förväg via BG eller Swish, men först när plats bekräftats.

Besök

ons 8 feb
STUREKVARTERET – Vad händer?

Sturekvarteret. Bild: Sweco Architects

Stureplan i Stockholm, med sina krogar och butiker, tillhör ett av stadens mest omtyckta offentliga rum. Innanför fasaderna döljer sig unika gamla fastigheter med flera stora innergårdar som historiskt har varit stängda för allmänheten. När kvarteret nu byggs om och förädlas öppnas flera gårdsrum och kopplas samman. Nya entréer från Humlegårdsgatan och Grev Turegatan skapar bättre flöden och integrerar Sturekvarteret tydligare med sin omgivning. Moderna bostäder, hotell och kontor tillkommer och kopplingen till kollektivtrafiken förstärks genom en direkt ingång till station Östermalmstorg.

Sturekvarteret med sin komplexa detaljplan ligger inom riksintresset för kulturvården, Stockholms innerstad och Djurgården. En speciell utmaning var att gestaltningen behövde ta stor hänsyn till de kulturhistoriska och antikvariska aspekterna. Många volymförslag studerades i tätt samarbete mellan kunden och stadsbyggnadskontoret så att ekonomiska, estetiska och samhällstekniska frågor kunde balanseras.

Sweco Architects påbörjade arbetet 2013 med att ta fram en vision och olika alternativ för kvarterets struktur. Sedan dess har Sweco utvecklat programmet och haft en samordnande roll i samarbete med ett flertal andra arkitektkontor. För den södra etappen ansvarade Sweco för systemhandlingar 2021 och fortsätter nu med bygghandlingar. Etappen ska stå klar 2027.

Jens Randecker, ansvarig arkitekt för projektet på Sweco, kommer att berätta och presentera dagsläget.

TID OCH PLATS: Onsdag den 8 februari, kl 17.00 – 19.00. Sweco, Gjörwellsgatan 22. Vi samlas i receptionen.

OBS! Anmälan och avgift

Antalet deltagare till visningen är begränsad till 25 personer.
Anmälan via mail eller tel till kansliet.
Avgift 100:-/person, betalas i förväg via BG eller Swish, men först när plats bekräftats.

Besök

Tor 19 jan
Ett byggnadsminne återuppstår – Om återställandet av Kasern II på Skeppsholmen efter branden 2016

Kasern II, Skeppsholmen. Foto Johan Ahnborg, A&P.

Kasern II, som ursprungligen kallades Båtsmanskasernen, uppfördes efter ritningar av Fredrik Blom 1817-19 för inkvartering av indelta båtsmän. Huset byggdes av båtsmännen själva. På 1870-talet byggdes den om för utökade bostadsytor, då bland annat ett trapphus mot norr tillkom. Arkitekt var Victor Ringheim. Kungliga Konsthögskolan övertog kasernbyggnaden med annex 1953 efter att beslut hade fattats om att flottan skulle lämna Skeppsholmen. Kasernen byggdes då om efter ritningar av Paul Hedquist.

Den 21 september 2016 utbröt en brand i Kasernbyggnaden varvid hela takkonstruktionen förstördes och dessutom blev stora delar vattenskadade under det omfattande och långa släckningsarbetet. Statens Fastighetsverk beslutade att så snart som möjligt bygga upp hela takkonstruktionen inklusive vissa stomdelar som var viktiga för att säkra byggnaden statiskt, samt att återställa fasader och fönster för att få en tät byggnad.

Hur gör man när man tar sig an ett byggnadsminne som till stora delar är ödelagt? Hur ser de restaureringsideologiska avvägningarna ut?

Johan Ahnborg från Ahrbom & Partner och Anna Karin Edblom på AEOW Arkitekter visar och berättar om återställandet av Kasern II.

TID OCH PLATS: Torsdag den 19 Januari, kl 17.00 – 19.00. Svensksundsvägen 11A, Skeppsholmen. Vi samlas vid entrén till Statens konstråd.

OBS! Anmälan och avgift

Antalet deltagare till visningen är begränsad till 30 personer. Anmälan via mail eller tel till kansliet.
Avgift 100:-/person, betalas i förväg via BG eller Swish, men först när plats bekräftats.

Visning

fre 2 dec
DET NYA SPÅRVÄGSMUSEET – ÅTERBRUK OCH OMVANDLING AV EN KULTURBYGGNAD

Spårvägsmuseet Foto: Emil Winberg
Foto: Emil Winberg

I en av de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna inom Gasverksområdet i Norra Djurgårdsstaden, som Ferdinand Boberg har ritat, inryms sedan i slutet av maj det nya Spårvägsmuseet.

Huset är en klassisk industribyggnad med tunga tegelväggar och synliga konstruktioner av stål där de antikvariska kraven var högt ställda liksom miljö- och klimatkraven. Att omvandla byggnaden till ett museum har inneburit många utmaningar och ställt höga krav på kompetens och kreativitet. Originaldelar har renoverats och sanerats för att kunna användas på nytt. I stället för att byta ut de karaktärsfulla fönstren från 1800-talet har nya isolerglas som måttanpassats till fönstren varsamt installerats. Det var nödvändigt att byta ut de gamla träportarna på grund av brand- och säkerhetskrav, men här blev lösningen att de hängts på insidan av fasaden som dekorativa bevarade byggnadsdetaljer. Nya energieffektiva installationer har också genomförts utan att de påverkar husets karaktär.

Flera krav på speciallösningar krävdes till exempel för de stora spårvagnar som inte kunde tas in i byggnaden på vanligt sätt utan fick lyftas in genom en stor lucka i taket.

Emil Winberg, arkitekt SAR/MSA och ansvarig för projektet på PE Teknik & Arkitektur, kommer att visa och berätta om projektet och dess utmaningar.

TID OCH PLATS: Fredag den 2 December, kl 15.30 – 17.00. Gasverkstorget 1, Norra Djurgårdsstaden.

OBS! Anmälan och avgift

Antalet deltagare till visningen är begränsad till 30 personer.
Anmälan via mail eller tel till kansliet.
Avgift: 100:-/ person, betalas i förväg via BG eller Swish, men först när plats bekräftats. Entréavgift till museet tillkommer, som erläggs av var och en på plats. Pensionärer och innehavare av Kulturarvskortet går in för halva priset.

Visning

15 nov
Tham & Videgård – Om: Arkitektur

11 november öppnar en ny utställning på ArkDes – Om: Arkitektur är en fullskalig upplevelse av arkitektur och en utställning om de tankar och idéer som format några av vår tids mest enastående byggnader.

Tellus förskola
Foto: Åke E:son Lindman

Från ArkDes’ beskrivning:I ”Om: Arkitektur” synliggörs arkitektyrkets hela omfattning – från idéarbetet och arbetsmodellerna till de färdiga byggnaderna. Här träder inte bara människorna bakom byggnaderna fram utan även tiden och kulturen som format arkitekturen. Byggnader som influerat och inspirerat visas men även referenspunkter i Tham & Videgårds pågående samtal om arkitekturen som ska bli morgondagens städer.
Här möter besökaren en fullskalig rumsupplevelse med modeller, nytagna bilder och filmer placerade i en över fyrahundra kvadratmeter stor glasyta. Förhoppningen är att fler ska
bli nyfikna och få en fördjupad förståelse för den samtida arkitektur som idag formar våra städer och livsmiljöer.

Tham & Videgård har blivit prisade och är internationellt erkända arkitekter av unika byggnader i många skalor. Kontoret grundades 1999 av Bolle Tham (f. 1970) och Martin Videgård (f.1968) med ambitionen att omsätta idéer om en ny arkitektur i realiserade projekt.

Läs mer om utställningen på ArkDes’ hemsida.

VISNING FÖR VÄNNERNA

ArkDes Vänner får en egen presentation av utställningens curator och Intendent på ArkDes, Daniel Golling.

TID OCH PLATS: Tisdag den 15 November,
kl 16.00 – 17.00. Stora utställningssalen på ArkDes.

OBS! Anmälan

Antalet deltagare till visningen är begränsad till 30 personer. Anmälan via mail eller tel till kansliet.
Ingen avgift utgår för denna visning.

ArkDes-arrangemang senare samma kväll

Kl 18.00, inbjuds alla av ArkDes till ett samtal med arkitekterna Bolle Tham och Martin Videgård om kontorets 23-åriga historia, samtida arkitektur och byggnaderna som skapar morgondagens stadsbild. Till detta behövs ingen föranmälan.

Daniel Golling är moderator.

Vänförening till Arkitektur- och designcentrum